Tania Culottes

Sedan min trench har jag fått mersmak att sy mer skräddade plagg och inte bara klänningar i trikå. Helt plötsligt börjar min dignade hög med Burda Style tidningar bli intressanta och projekt som tidigare verkat svåra, känns helt görbara.

Culotter är lite av ett plagg som jag tycker är så snyggt på andra, men när jag själv provat så ser jag mest bara boxig ut. När jag såg Tania Culottes skymta förbi på Instagram så tänkte jag om lite. Hög midja, fickor och mycket vidd är ungefär det snitt jag brukar vilja ha på kjolar, så varför inte prova?

Jag ville ha ett tyg med fall och gärna åt kostymbyxehållet. Eftersom jag inte har någon aning om vad ett sådant tyg kan tänkas heta, så fick jag åka till Stoff och Stil för att klämma och känna. Valet föll på en crepad viskosmix med lite stretch.

Hela tre meter gick åt! Och det är härlig vidd i benen.

Dragkedja i sidan med dolt blixtlås. Det gick faktiskt bra, utan svordomar.

Mönstret har bra beskrivning med bilder.

Jag utgick från midjemåttet i storlekstabellen, men tog ändå in i midjan cirka 4 cm, dvs nöp in 1 cm i varje sida. Trots att midjan är förstärkt med Vliseline, så vill jag inte att byxorna hamnar för lågt när de använts en tid. Det är mycket tyngd av detta tyg, som ska bäras om av den arma midjelinningen!

Ett mycket användbart plagg, som en en bra bas i garderoben. Fint med ballerinas eller träskor till. Här har jag stoppat in en Karin blus i mönster från Modelli, tyget från Jofotex.

Mönstret till Tania culottes hittar du här: https://megannielsen.com/products/tania-culottes-sewing-pattern

Karin knytblus https://modelli.se/produkt/karin-knytblus-tunika-klanning/

Luzerne Trench Coat

Nu har jag haft min färdiga kappa varje dag i över två veckor. Jag har därmed övergått från att undra om personer på bussen lägger märke till mina tjusiga kantstickningar, till att inte ens tänka på att jag har den på mig. Jag tycker fortfarande att den är fantastiskt, men jag hänger inte lika mödosamt upp den på en galge och knytskärpet har fått sig en och annan vobblande åktur utanför bildörren.

Den värsta sy-hybrisen har alltså gått över, men bara lite, för nu får jag ju skriva lite om mitt mest tidskrävande projekt hittills. Det var tre veckors total sybubbla, då jag andats och drömt trenchcoat på all min lediga tid mellan heltidsjobb och två barn. Jag har varit sur och tvär och bara velat få den klar.

Det är första gången jag sytt en ståkrage, skodda knapphål, gjort skråband från scratch med kantbandsvikare, anpassat mönster till smal rygg. Många hinder på vägen, men med hjälp av youtube och beskrivningen så gick det. Beskrivningen till mönstret har pedagogiska bilder och logisk ordning på allt. Inte ofta man vill göra som beskrivningen lyder, men här följde jag den slaviskt till punkt och pricka (iaf trodde jag det, vilket jag kommer tillbaka till).

Jag kan verkligen rekommendera detta mönster, även för en nybörjare. Det är dock ett måste att sy upp en toile först och prova med en lite tjockare tröja under. Det är svårt att nypa in och ändra passformen i efterhand, eftersom man gör toppstickningar och kantband efter varje söm. Några andra som sytt upp den här (mönstret är från 2016), tyckte att axellinjen var lite för långt ut. Efter att den första personen hade nämnt detta om sin Luzerne, så såg jag detta på alla uppsydda exemplar.  Självklart var det också det jag hade ögonen på när jag provade min första toile och det gick inte att släppa det. En ”narrow back adjustment” var tvungen att göras!

Efter lite research på Youtube såg det ju jätteenkelt ut. Däremot inte lika lätt att föra över teorin till praktiken.  Oket i ryggen ställde till det en hel del. Jag gjorde istället det enklast möjliga och provade att bara dra en linje från axel och rakt ner. Vips, så hade jag trollat bort 1 cm från bakstycket. Axel och rygg satt därmed bättre. Bakstyckets axel blev 1 cm kortare än framstyckets. Jag mätte det nya ärmstreckets sträcka och konstaterade att det var exakt lika långt som originalet. Jag tänkte därför att det inte gjorde så mycket och att jag inte behövde rita om formen på ärmkullen.

Axeln flyttades in 1 cm

Kappan är ofodrad, men har klädda sömsmåner med kantband. Jag gjorde egna skråband och för jackan krävs 11 meter. Jag gjorde kantbanden från scratch och även där kom youtube in i bilden.

Det var inte svårt att klä sömsmånerna, men tidsödande. Ska man dock göra det perfekt (vilket jag inte gjorde) så vill man ju ha minimalt av vanliga sömsmånen synlig och sticka ner kantbandet i diket från framsidan. Det gjorde inte jag, men det blev rätt bra ändå.

Kantband överallt

Här hade det nog hjälpt med en pressarfot för kantband. Nästa gång ska jag testa att köra i den vanliga kantbandaren för trikå, jag har sett att det ska fungera. Otroligt smart att man får snilleblixt först efter att ha tragglat 11 meter söm gånger två!

Som sytok så blir man ju nästan mer glad åt insidan än utsidan, eller hur? De som har gett mig en komplimang för min trenchcoat har fått se mig ivrigt knäppa upp knapparna och slängt upp den som en blottare.

Jag lade till fodertyget på fickans insida. Jag ville nämligen inte att vliselinet skulle skymta fram om fickan fladdrar upp. Inte så stor chans att någon sticker in huvudet på insidan av min jacka, men ni hajar! En enkel sak att lägga till utifall att någon skulle få andan på. Som ni ser på bilden ovan så har fickan vridit sig ut lite. Bra val alltså!

Baksidan av fickan på insidan av kappan, kanske någon som ser, man vet aldrig.
Insida av fickan från utsidan av kappan, ser iallafall jag uppifrån och det gör mig glad.

Jag utgick ifrån storleken över bysten och gjorde därefter följande justeringar:
– Smalnad rygg
-Minskad midja
-2 storlekar upp över rumpan (graderingen är enkelt löst med hjälp av vecken på kjoldelen.
-förlängd kjol

Tyget jag använt är en bomulls twill, som är köpt på Stoff och Stil. Det är inte jättetjockt och heller inte jättetunt, ungefär som en tjockare chinos-bralla. (inte en jättebra definition om ni själva ska gå dit och handla detta tyg, sorry).

Investerade i en sådan här släde för att göra toppstickningarna och pivot vid kragen. Hur har jag klarat mig utan den innan? Kostade cirka 30 kr.

Ändringar jag skulle vilja göra nästa gång: Fodra ärmarna och okdelen  med något sliskigt tyg så att kappan glider på enklare. Jag skulle också göra insnitt i kjoldelen bak istället för lagda veck, blir lite ankstjärt på min stora bakdel när vecken fladdrar upp ibland (noterat i skyltfönster).

Jo! Det en sak som jag ägnade alldeles för mycket onödig tid åt var ärmarna. Jag tog för givet att ärmarnas sömmar skulle möta kappans sidosöm. Jag försökte flera gånger att få in allt tyg mellan alla stämpunkter, men det gick bara inte. Då började svordomarna ryka och jag bannade mig själv att jag tagit en genväg och inte ändrat ärmkullen vid min hemmasnickrade “narrow back adjustment”. Jag tråcklade och strök, sprättade flera gånger. Det gick till slut, men hela ärmen såg vriden ut. Av en slump såg jag på en köpejacka och då trillade poletten ned. Lite kritik till mönsterskaparen där, att de skulle ritat en ett stämhack istället för en ring någon centimeter in på mönstret. Eller det kanske jag som är puckad. Så här ska det alltså se ut.

Sömmarna ska alltså inte mötas, konstigt va?

Nu en bildbomb på en välanvänd och ostruken Luzerne trench coat.

Luzerne Trench coat mönster hittar ni på Deers and Does

JUKI DX5 – Min nya pärla

Jag har köpt en ny symaskin! Jag byter ut min Husqvarna Viking Emerald 118 till en JUKI DX5. Jag har gått och funderat i ett år och under tiden har irritationen alltmer vuxit på min Husqvarna, särskilt nu när jag vill utveckla min sömnad. Matningen är för dålig på Husqvarnan, vilket har märkts framförallt vid kantstickningar och knapphål. Den klarar inte heller av tjockare tyger särskilt bra, jag får hjälpa maskinen att mata fram.

Husqvarnan har dock fungerat bra till 90% av behovet, men det är det här lilla extra som den inte kunnat göra.

Min kravspec var:
Pressarfötter för kantstickning
Automatiska knapphål
Många knapphål att välja mellan
Fina knapphål i tunt tyg
Mångsidig maskin för tunna och tjocka tyger

Några märken gick bort direkt för mig, pga personlig erfarenhet och rykten. Många märken har tidigare varit flaggskepp inom branschen, men tappat kvalitet pga slitagedelar har bytts ut till plast, märken har blivit uppköpta i paraplyorganisationer och tappat både produktutveckling och kvalitetstänk.

Jag ville ha en maskin som håller i många år, med garanti och bra service. Kvalitet genom hela produktionsledet. Valet blev därför JUKI, som jag hört mycket positivt om. De är marknadsledande på industrimaskiner och har drivit på utvecklingen inom hem-symaskiner genom att använda en del av teknikerna i sina industrimaskiner till hemsymaskinerna. Maskinerna är starka redan i de lägre prisklasserna. Dessutom så tillverkar de Babylock och JUKI i samma fabriker i bl a Japan. Babylock har ju också ett gott rykte hos oss sytokar och känns lite som marknadens Rolls Royce inom overlock- och coverstich-maskiner. Jag är själv inte bara Babylockfrälst, utan också produktions- och kvalitetsnörd i och med mitt yrke. Japanerna har satt normen för västerländsk industrifilosofi sedan 90-talet och är långt före oss gällande kvalitet och processmedvetenhet.

När jag köpte mina båda Babylock-maskiner för ett par tre år sedan, så hade jag inte hört talas om JUKI. Det är dock ett märke på framfart och nu hör man alltfler som rekommenderar JUKI. Babylock kanske börjar bli nedputtade från tronen? Skulle jag köpa overlock- och coverstitchmaskin idag, så känns Babylock inte längre som det självklara valet. JUKIs ligger ju också i en trevligare prisklass.

Jag insåg ganska snabbt att för att få till snygga sömmar i alla material och bra knapphål, så krävs bra matning. Jag tittade på många märken och insåg att jag behövde stega upp en prisklass kring 10.000. Men som vanligt när man ser vilka funktioner man lägger till så blir det en stor skillnad på de sista tusenlapparna, det är där allt ”bling bling” kommer in. Sådant man kanske inte vet att man behöver, men som kan vara kul att ha. Plötsligt kommer ett starkt “villhöver” för sådant man inte ens visste fanns! Jag motiverar dock det med att det kommer skapa syglädje i många år. Med tanke på hur många timmar jag ägnar mig åt min sömnad, så är denna kostnad i sammanhanget låg, sett till timmarna sylycka det ger.

Så! När jag äntligen hade bestämt mig att Husqvarnan åker ut, så gick det ruskigt snabbt med slutgiltiga beslutet. Triggern var att Husqvarnan envisades med att bara göra hoppstygn när jag skulle sy en dragkedja. Trots alla konstens regler för åtgärd. En vecka senare är mitt nya tillskott till maskinfamiljen hemma. Min nya bebis JUKI DX5.

Kommer återkomma med recension, ville bara dela min glädjeför stunden!

Hej så länge!

Nöjd! Och med viss mån mjölksyra i armarna

Met galan

Met galan var igår och det är modevärldens svar på Oscarsgalan. All in på utstyrslar alltså! Ganska underhållande scrollning att se alla kreativa skapelser, mer utklädnad än snyggt många gånger.

Surfa in på Vouge och uppdatera er på kändisar så här mellan frisörbesöken:
Vill inte sno någon bild därifrån, men Kim Kardashians outfit var ju helt outstanding! Det ser verkligen ut som hon klivit upp ur vattnet.

Hej så länge!

Zozo suit slut

Då har denna japanska mångmiljardär lagt ner detta projekt och Zozo Suit, sajten och appen är nedstängd, men det var kul så länge det varade!

Enligt en del artiklar så var det ett projekt som inte gick med vinst och alla sålda dräkter ledde inte till ett köp. Ooops! Där har man ju bidragit en del.
De kläder som såldes var folk inte nöjda med.

Memademay

Brukar ni vara med på fotoutmaningar på Instagram?

Det brukar vara en period när man dagligen ska posta enligt ett tema och brukar och anordnas av olika konton. Ibland är det sponsorer involverat så att en vinnare utses och får ett pris. Jag brukar tycka det är kul att vara med för det pushar en att göra postningar dagligen samt uppmanar till ett mer varierat innehåll. Dessutom så brukar nya följare hitta till ens konto.
Senaste halvåret har jag dock inte velat vara med, för jag tyckt att dessa publiseringar förstör lite helhetsintrycket när man besöker min Instagramsida. Däremot gillar jag att kika på folks tolkningar under respektive hashtag.
Det som känns lockande för mig med maj månads fotoutmaning #memademay anordnat av @zozoblog är att man lägger lite omsorg på sina gamla alster. Att försöka hitta nya användningsområden och matchningar bland sina gamla skatter.

Mer om utmaningen kan du läsa här

https://sozowhatdoyouknow.blogspot.com/2019/04/me-made-may-2019-sign-up-here.html?m=1

Man får tolka utmaningen lite som man själv vill. Vissa har inte så många hemsydda plagg och då ligger utmaningen i att ha på sig ett hemsytt varje dag hela månaden. Andra har så många plagg att de bara lägger fokus på de som är äldre än ett år eller som de inte vill använda, av olika anledningar. Kontentan är att göra det till en utmaning för sig själv och vad som är utmaning för den ena, kan vara enkelt för den andre.
För mig är det ingen utmaning att bära hemsytt varje dag, det gör jag nämligen 99% av alla dagar om året. Däremot så kan det vara lite svårt för mig att bära hemsydda plagg i mer formella sammanhang, t ex på jobbet då jag behöver se lite städad ut på ett möte. Då brukar det inte passa att komma med en färgglad trikåklänning när de andra kommer med kavaj. Det kommer också vara ett sätt för mig att se vilka luckor jag har i min hemsydda garderob, för att jag ska kunna använda de sydda plagg jag inte använder.
Så inför utmaningen och allmänt behov av rensning av garderoben, gjorde jag en liten inventering av mina sydda plagg. Jag hittade faktiskt ganska mycket som jag inte använt på länge och glömt bort. Här är allt som inte låg i tvätten. Kläderna har fått en egen stång i garderoben och detta är alltså vad jag hsr att laborera med i maj.

Vilka utmaningar tycker ni är roligt att deltaga eller att följa på Instagram?

Raglan Hoodie extra allt

Från början hade jag en idé att göra en mysig hoodie-klänning i knälång modell,

men under processen blev det tillslut bara en hoodie. Som knälång kändes den
nämligen som en medeltida särk och jag insåg att jag förmodlingen inte skulle
vilja använda med strumpbyxor till. Så jag kapade av den 30 cm på längden
när den nästan var klar.

Jag har utgått från Runi´s Hour Glass dress och lade till
lite extra sömsmån för att få lite mer rörelsevidd (orkade inte rita av en storlek
större). Luvan är en gratis add-on från Runi.

Jag testade min nya bandkantare med dekorband från Erikas
Syskrin till min Babylock Coverstitch. Jag hade stålsatt mig för att det skulle
ta lång tid att få till inställningen, men blev förvånad hur smidigt det gick.
Jag upplever den mycket stabilare än originalkantaren jag har från Babylock.
Originalkantaren är förvisso för väldigt smala axelband, vilket ger lite sämre
förutsättningar att bandet ska ligga stabilt i sidled. Då har jag
inte riktigt vågat sätta vänsternålen så nära kanten som här, för risken är att
den glider ner till vänster nedanför kantbandet. Så är inte fallet med denna.
Kolla så perfekt det blev, både på framsidan och baksidan! Det blev till och
med fint på övergången mellan tjockare partier. Jag är lyrisk!

Egentligen ville jag hitta samma gröna som i botten på det
blommiga Juels-tyget, men eftersom det skar sig lite så körde jag passpoal über
alles, där tygerna möts. Så det blev verkligen en passpoal bonanza över hela
plagget. För att köra passpoalerna så använder jag min passpoalfot till min
Babylock overlock, ytterligare ett hjälpmedel som underlättar sömnaden.

Den långa mudden på ärmarna var nödvändig för att få tyget
att räcka till. Nu när man tittar på bilderna så balanserar mudden upp
axeloket, så det ser ju faktiskt ut som det var meningen från början.

Obligatorisk bild med luvan på, men vem går omkring med
luvan på sig egentligen? Men så här i påsktider så passar ju det bra!

Jag testade även att göra snör-fnuttar (korrekt ord för
detta?) av konstläder. Jag sydde en tajt kanal på skrådden av konstlädret med
förstärkt raksöm och drog genom snöränden. Backade fram och tillbaka med raksöm
över i nederkant och sist i överkant. Därefter klippte jag bort sömsmånerna tätt
intill sömmarna. Finns säkert enklare metoder, men jag tycker det gick ganska
bra!

Tyg: ”Let there be flowers”
bomullstrikå sponsrat från Juels

Militärgrön bomullsttrikå och mudd från Textilpoolen

Passpoaler: Gul interlock

Mönster: Hour glass dress från Made by Runi https://madebyruni.com/

Bandkantare: Erikas syskrin, Bandkantare 3-vik med
dekorband https://www.erikassyskrin.se/

En helt vanlig tischa

Ibland är det så skönt att bara köra ett enkelt projekt,

utan extra tillagda detaljer. Nu var jag ute i sista stund också, så det var
sömnad i ren Sewing Bee-anda: wroom wroom! Börjar man på presenten samma dag
som man ska iväg på kalaset, så är det bara att köra på.

Tyget är köpt på tyg.se och det blir lite surfstil utan att
bli för mycket. Jag köpte det i somras och det visade sig bli ett problem nu
när tyget är slut. Mannen är nämligen sugen på en likadan, så har ni något
förslag på liknande tyg, så är det välkommet!

Svågern blev i alla fall glad och han förstod inte först att
jag hade sytt den. Det var inte förrän han tittade närmare på lapparna som han
såg att det var min logo.

Om någon är intresserad av att trycka upp egna tvättråd, så
har jag dessa i ett word-dokument jag kan skicka över (utan logo). Maila mig i
så fall.

Hej så länge!

Sponsring, deklaration och skatt

Uj, vilken rubrik att locka till läsning!

Nu så här i deklarationstider känner jag att jag behöver ventilera lite. SÅ många som strävar efter att få sponsrat material… Men vet ni att ni behöver betala skatt på allt som är värt mer än 100kr?

Dvs värdet av de tyger och mönster som ni tagit emot som “betalning” för ett arbete ni utfört, ska summeras ihop och läggas på er inkomst i deklarationen. Det gör att cirka 30% (beroende av inkomst) kommer ni behöva betala i skatt.

Några exempel:

Emottagande av tyg för att inspirationssy: Skatt på tyget pris i butik.

Emottagande av mönster för att inspirationssy: skatt på mönstrets pris i butik.

Emottagande av mönster efter provsömnad: skatt på mönstret i butik.

Kanske medaljens baksida? Det är roligt att få saker och det känns som ett ärofullt uppdrag varje gång. Däremot så är det INTE gratis.

Jag tror inte det är många som känner till det här, som hoppas på att få bli sponsrade.

Som företag/givare av tyg och mönster har man också ett skattepliktigt ansvar. I synnerhet om mottagaren inte innehar F-skattsedel.

Dessa regler gäller:

När man ger bort material (värt mer än 100 kr) som betalning för en tjänst ska företaget lämna in underlag för kontrolluppgift på personen. Tjänst i detta fall är t ex uppsömnad och att publicera bilder. Detta gäller fram till 2018. För 2019 gäller nya regler. Det verkar bli ännu krångligare med månadsrapport som ska lämnas.

När beloppet överstiger mer än 999kr per person och år, måste företaget registrera sig som arbetsgivare för personen och därmed lämna in deklaration för arbetsgivare på individnivå.

Har mottagaren istället F-skattsedel blir det HELT andra förutsättningar. Då har du som givare inga skyldigheter att rapportera in kontrolluppgifter eller betala arbetsgivaravgifter.

Oavsett om mottagaren har F-skattsedel eller inte, så behöver mottagaren betala skatt. Som företagare ska varans värde bokföras som intäkt, medan en icke företagare för upp det som inkomst på sin deklaration.

Sammanfattat: ni som tar emot tyg och mönster, ska alltid skatta för det.

Företag som är givare: Ni ska ha koll på värdet och registrera till kontrolluppgift efter 101:a kronan, alternativt endast samarbeta med personer med f-skattsedel.

Givare:

https://skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/lonochersattning/ersattningochutbetalningtillinfluerare.4.309a41aa1672ad0c8378166.html

Givare regler 2019:

https://skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/lamnaarbetsgivardeklaration.4.41f1c61d16193087d7fcaeb.html

Mottagare:

https://skatteverket.se/privat/skatter/arbeteochinkomst/inkomster/delningsekonomi/internet/influerarebloggareochspelare.4.2132aba31199fa6713e800017239.html

Blusen med ett namn*

Ända sedan knytblusupproret har jag velat sy en till mig själv. Plötsligt dök det upp snygga knytblusar överallt och jag kände ett starkt ”villhöver”-behov. Även om bärandet av blusen fortfarande inte är lika starkt betingad kring manifestationen så känner jag bättre sent än aldrig!

Tyget är köpt på Ohlssons Tyger och jag hittade det billigt i deras stuvlåda. Materialet är någon form av polyester och är tunt och sliskigt, svårt att stryka. Tyvärr har det en tendens att slicka sig mot kroppen också, men fallet är fint och lämpar sig bra till en blus.

Jag är inte överförtjust att sy knapphål och särskilt inte i ett tunt tyg, många andra knytblusmönster som har det. Så när jag såg att många sytt Sew Over It P* Bow Blouse och varit nöjda med mönstret, så slog jag till.

Mönstret har två valmöjligheter, antingen knyt högt upp eller längst ner i V-ringningen. Knyt högre upp kändes lite svårare, eftersom man då ska göra en kantad bit som kan skymta fram under rosetten. Dessutom så valde jag att lägga ihop framstyckena, som annars är delade. Att göra ett snyggt V framtill i det läget, hade blivit lite meckigare.

Jag har inte sytt så många plagg i vävda tyger och tekniken är ju lite annorlunda mot trikåer. Delarna ska overlockas för sig och sedan sys ihop, alternativt overlockas ihop efter raksömmen. Overlock håller inte ihop plagget, utan det är raksöm som gör det jobbet.

Det här med sömsmåner blir plötsligt superviktigt och man måste vara noggrann vid tillklippningen på ett helt annat sätt, till skillnad mot trikåerna. Vid en trikå så går det ju bara att ”dra till lite” om det skulle avvika någon mm. Nu förstår jag också fördelen med sömsmåner inkluderade i mönstret, samt det viktiga med stämhack.

Eftersom jag inte har så mycket erfarenhet så kändes det otroligt skönt med den utförliga beskrivning som finns på hemsidan. Tydliga bilder och steg för steg hur man får till bl a annat de snygga ärmsluten med vändsydda manschetter.

Vändsydda manschetter med en liten knappögla.
Handsömnad på insidan

Jag hade ambitionen att göra franska sömmar på insidan, mest för övningens skull. Hade tyget varit transparent så hade det varit mer nödvändigt. Nu kändes det dock bättre att göra det enkelt för att testa mönstret. Jag studerade en köpt blus och såg att det var overlockat med en smal 3-trådig overlock efter att raksömmen var sydd. Så jag gjorde också det och skar av en del av sömsmånen på 1,5 cm. Jag tycker det blev en snygg finish även på insidan.

Raksöm + 3-trådig overlock.

Jag funderade hur jag skulle göra fållen snyggast. Jag overlockade först den råa kanten. Vek upp kanten mot avigan, sydde 1 mm från kanten. Vek en gång till och sydde 1 mm från kanten. Resultatet blir en fin kant på insidan med 2 sömmar och 1 söm på framsidan. Planen var att sy i samma söm den andra gången, men jag sydde 1 mm från fel kant första vikningen. Jag tror att det är bra att göra det i två steg för att hålla det slinkiga tunna tyget på plats och få en smal fåll.

Två sömmar på insidan, en på utsidan.

Det är ganska mycket handsömnad på denna blus. Hela vägen runt halslinjen samt manschetterna är handsydda på insidan.

Handsömnad på insidan hela vägen runt.

Jag har redan planer på att sy några blusar i crepad chiffong också. Jag gjorde inga ändrigar från grundmönstret, men nästa gång kommer jag nog gå upp en storlek i ärmarna, för de blev ganska trånga på mig.

Lite bilder på blusen!

*Vill inte skriva ut blusens namn för det genererade konstiga vänförslag på mitt instagram. Mönstret till blusen finns här:
https://sewoverit.co.uk/product/pussy-bow-blouse-sewing-pattern/