Har ni också märkt att ni generellt blivit färggladare sedan ni började sy kläder? Det har i alla fall jag blivit. Efter ett trettiotal färgklickar kände jag dock att det behövdes något mer nedtonat.
Mönstret blev Olivia Wrap Dress från finska Named Clothing. Jag fick upp ögonen för dessa mönsterskapare när jag tidigare i somras gjorde Kielo Wrap Dress. I julklapp fick jag deras nylanserade bok Breaking The Pattern och det är många som har sytt Solina i den.
Tygåtgången är ca 3 meter enligt mönsterbeskrivningen, men jag fick över 30 cm plus ca 70×70 cm tyg när jag gjorde en under-knä-lång och lång ärm (jag är 172 cm lång, sydde enligt bystmått i tabell i storlek 40).
Mönstret är inklusive sömsmån och i min kvällströtthet glömde jag bort det vid tillklippningen. Jag hann dock upptäcka det innan jag sydde ihop, så jag körde extra långt in med overlocken för att kompensera. Slutresultatet blev dock lite stort, men jag tycker det inte gjorde något med extra rörelsevidd på den här modellen.
Jag gillar att modellen är lite mer arbetad, med lagda veck på kjoldelen, infodring kring hals med en toppstickning.
Jag gillar också fickorna och att halsringningen inte går så djupt, som det ofta blir på andra omlottklänningar jag provat. Man känner sig mer påklädd helt enkelt.
Jag valde öglad college (french terry/isoli) vilket gör klänningen varm och mysig. Det lite tjockare materialet i kombination med fickorna ger dock lite oönskad mycket volym på höfterna vid fickorna. Höfter har jag nämligen ganska mycket av sedan innan. Övervägde därför att helt enkelt ta bort fickorna, men ni vet hur det är! När plagget är helt och hållet klart, så tar det banne mig emot att göra om vissa moment. Efter att ha svassat omkring med denna morgonrocks- och klänningshybrid ett par dagar nu, så kan jag säga att fickorna kommer under alla omständigheter att behållas. Det är så oerhört praktiskt och skönt med fickor!
Vi får se om jag justerar framstyckets längd efter några tvättar. De omlotter jag provat (Flera personer/storlekar på ”Wrap & Tie” Ottobre 2016_5) måste ha kortare främre kjoldel för att få en rak linje nedtill. Det är dock inget som man skulle störa sig på gällande ett köpt plagg, men när man har sytt det själv så är man plötsligt en perfektionist!
I mina gömmor väntar en dovt mörkgrön öglad college från Kameleont Design och det kanske blir en till Olivia Wrap Dress av denna.
Det är så mycket jag vill just nu. Snart kommer ju alla ljuvliga vårtyger också! Längtar till Syfestivalen Stockholm om en månad, att få fylla på lite nytt!
