Dinner and Movies klänningshack

Det var ett tag sedan jag sydde dessa plagg, men nu är tyget lanserat så jag får lov att visa det.

Vi börjar med tröjan. Mönstret är från Alles Jersey och tröjan har varit på min lista sedan jag köpte boken för något år sedan. Kråset ger en rolig detalj på en enfärgad tröja.

Remsor av trikå, 2 cm breda skärs ut, rynkas och sys fast. Därefter kantas halsen. Ett snabbt projekt, men halvvägs in i projektet så började jag tveka om tröjan kanske var lite för puttinuttig för mig. Och så började jag tveka inför hur krullet skulle se ut efter tvätt. Och att jag egentligen inte trivs i puffärm för att jag känner mig lite som en hockeyspelare med den extra axelbredden. Färdigställde dock tröjan ändå.

En fluga fick vara med också

Blev sedan glad att den turkosa tröjan hade en bra färgmatchning med Znok tyget Monica jag fått skickad till mig för inspirationssömnad.

Mönstret till kjolen är egentligen ett klänningmönster från So Sew Me “Dinner and Movies”. Den har 6 våder i kjolen och fickor framtill. Många sömmar att göra injustering för svank i ryggen, men jag tycker inte det behövs i detta mönster.

För att göra linningen och ha knytband, så sydde jag linningen med resårkanal först och sedan sydde ihop sidorna.

Tycker det blev lite som en förklädesklänning med knytbandet och fickorna framtill, men jag gillar den looken. Därför kände jag för en photoshoot a la Fäbodjäntan.

It’s a wrap

Så roligt med mönster med fyndiga namn!

Den här klänningen gick snabbt att göra tack vare att den är fållad på overlocken och kantad med bandkantaren. Kantbandet i framstycket fortsätter ut i luften och blir ett skärp.

Däremot så var jag lite för optimistisk gällande trådåtgång och var tvungen att handla ny tråd mitt i projektet. Overlocken fullkomligt slukade tråd för kantsömmen.

Jag gjorde en smal 3-trådig overlock, ingen rullfåll.

Tyget är en bomullstrikå, heter Silvana och är sponsrat från Znok Design, designer är Mia Fransson.

Mönstret är It’s a wrap från Made by Runi.

Skulle jag sy klänningen igen, skulle jag göra den mindre urringad. Jag sydde sedan en enkel bandå-bh (en tub i dubbel trikå) att ha över vanliga bh:n för att känna mig mer bekväm till vardags.

Mor-och-dotter- matchning

Symboliken kring dessa plagg är så stark på många sätt, och jag blir tillbakakastad till år 2012. Det var det år jag väntade vårt andra barn. Det skulle blivit 17 månader dem emellan.

Ultraljud och graviditet såg bra ut, men efter fullgången graviditet föddes vår son Isak mycket sjuk, med kritiskt tillstånd från start. Efter en sekund på mitt bröst drogs han ifrån mig och jag fick aldrig tillbaka honom. Det visade sig att han hade en ärftlig njursjukdom (ARPKD) och efter många operationer och ECMO, dog han 31 dagar gammal.

Från en rosaskimrande gravidbubbla med planering av pojkrum och inköp av dubbelvagn till begravning och sorg. Mattan sopades undan benen fullständigt.

I sorgearbetet hittade jag en Facebook grupp för föräldrar som förlorat sina barn. Jag tog mod till mig och träffade dem i verkliga livet. Jag minns mötet som väldigt fint och starkt. En grupp av människor som hade olika händelser i bagaget, men med en gemensam börda att vi förlorat våra älskade barn. Kallprat hoppades över och direkt in under skinnet. Där fanns Malin, som förlorat sin son Emil.

När jag fick tyget av Znok med Magnoliablommor, kände jag genast att jag skulle sy något fint till Malin och hennes dotter. Magnolia är Emils minnesblomma och hennes dotter har Magnolia som mellannamn, till minne av Emil.

Mönster: Autumn Peplum Spinoff med egenritad rygg och Dress with possibilities.

Tyg: Magnolia från Znok (sponsrat)

En grisdress

Jag ser att många säljer (och köper) enkla mönster med blockindelning, och det tycker jag är lite onödigt att köpa. Det går ju lika bra att dela upp plagget själv!

Ett plagg med block kan få den där allra sista stuvbiten att räcka till ännu ett plagg, eller att få plagget att se mindre ut som en pyjamas.

Jag utgick från ett basmönster på tröja och baggy slim-byxor från Ottobre och klippte isär det.

Det svarta blocket nedtill på linnet är bandkantat och är en gömd ficka.

En miss att byxbenen blev så smala i nederkant. Det blev nästan som cykelbyxor, men huvudsaken att barnet är nöjt. Det krävdes mycket övertalning och många, många fläckar innan han kunde låna ut dem till tvättning.

Tyget är sponsrat av Juels.dk.

En till APS

Den här blev jag haffad av en okänd person för att få en komplimang för fin klänning. Synd bara att hon inte frågade vad jag köpt den så jag kunde säga att jag sytt den, hehe.

Ibland är det enkla det fina, och det här tyget med klöver från Juels är så där lagom mönstrat så att det kanske passar gemene man lika mycket som en inbiten sytok. Vi sytokar har nog en förmåga att med tiden bli lite mönsterblinda och vågar mer färg och mönster i takt med att garderoben fylls på, iallafall har jag blivit det. För en icke sytok kanske det blir lite för crazy mönstrat ibland. Jag tyckte det var så fint med bården sist på Znok-klänningen och hur det balanserar upp helheten på klänningen, så jag gjorde det igen på den här klöver-klänningen.

Några har frågat hur jag gör bården. Så jag gör en liten kort beskrivning, tyvärr utan bilder.

För att få en fin och jämn bård så ska man göra det allra sist, när man har sytt ihop klänningen och nederdelen hänger parallellt med golvet, dvs lika lång fram som bak. Jag har en stor bakdel, så för mig innebär det att klänningen alltid är längre bak än fram. För en som kanske är mer framtung, så kan det innebära att kjolen behöver vara längre fram än bak.När man har en kant som hänger parallellt med golvet, så använder man kjolkanten som mall för klippa ut bården. Lägg till sömsmån på sidorna och nederkant för fållen. Sy ihop sidorna på bården och nåla fast utan att dra någonstans. Sidsömmarna ska mötas, annars får man justera sidsömmarna något innan de sys ihop.Sedan är det bara att fålla som vanligt.Jag upptäckte att jag kunde använda mina gamla underspolar från Husqvarna Emerald till min nya JUKI. Det innebär att jag kan fortsätta använda mitt kit med Lidl-trådar även i nya maskinen. Verkligen bra! För dessa trådar går bara av i min Coverstitch-maskin, och utan dessa så har jag väldigt begränsat med färger.Jag testade att sy med tvillingnål och det fungerade så mycket bättre än i min gamla Husqvarna. JUKIn syr utan hoppstygn och gör en ordentlig zickzack på baksidan.

Tvillingnål och Lidl-tråd med Husqvarna-underspolar funkar i JUKI Dx-serien.

Jag testade även att sy förstärkt raksöm på alla kantband för att se hur JUKIn matar på i trikå och kantstickning. Funkade toppen det med!Det är också så mycket smidigare att sy riktigt nära kanten på mina lappar. Lappen följer inte med nålen och hålls på plats av foten.

Mccall’s 7909 jumpsuit

Nu sitter jag i bilen på väg på semester med familjen och har chansen att blogga lite. Under tiden kan jag bjussa på en livebild på stilstudie i avancerad vävteknik.

Att klämma på fyra cyklar på ett cykelställ var inte en bra grund till en gnisselfri semester, blev mången svordom, men familjesämjan kommer nog infinna sig efter en vecka med mygg i en fjällstuga, hehe.

Den här byxdressen var riktigt kul att göra och satte mönsterpassningen på prov.

Mönstret jag använt är Mccall’s 7909. Enkelt att komma ihåg iallafall för mig – mitt födelseår och min månad.

Mönstret kommer i två spann av storlekar. Standard (8-16) och 18-24. Typsikt nog låg jag mitt mellan de båda. Storlek 16/14 i överdelen och 18 på underdelen. Jag valde att klicka hem den större varianten för jag tänkte det är enklare att det blir för stort. Jag ändrar också hellre livet än byxan, eftersom jag ändå nästan alltid behöver gradera in midjan.

Tyget är en vävd viscose från Ohlssons tyger. Ränderna är inte regelbundna och en rapport var en halv meter bred. Det innebär att det enda sättet att få ränder att mötas, var att klippa till högra delarna av dressen lagd upp och ner på tyget.

Jag valde att lägga ränderna horisontellt för att det inte skulle bli galet med mönsterpassningen av de vertikala linjerna som har insnitt. Panelerna på sidan valde jag att lägga 45 grader för att få en slimmande effekt, samt återigen, undvika problem med ränder som inte möts vid prinsess-skärningen.

Det gällde att hålla tungan rätt i munnen vid tillklippningen! Dessutom hade jag begränsad mängd tyg. Fickorna är skarvade tre gånger på insidan, likaså infodringar och sådant som inte syns.

Jag började att sy ihop byxorna och provade dem på mig. De satt bra över höfterna enligt sömnad från storlekstabellen. Däremot väntade jag med att göra insnitten för att kunna anpassa in dessa till midjedelen.

Efter att ha sytt ihop axlarna, prinsess-sömmarna och lagt det över dockan, konstaterade jag att överdelen var alldeles för stor. Inte helt oväntat eftersom den var urklippt till storlek 18 för min14 kropp. Överdelen kändes också lite lång och det visade sig ha en stor fördel. Genom att flytta upp axellinjen slapp jag ändra prinsess-skärningen. Bra att jag inte hade ärmar på den!

Före justering. Jag funderade ett tag om jag skulle göra lite omlott för att minska urringningen.

Jag tog också bort någon centimeter från sidorna och någon centimeter i ryggen där blixtlåset sitter. Många sömmar och chanser att justera detta mönster till sin storlek alltså.

När överdelen satt bra så sydde jag fast överdelen med midjebandet samt lade insnitt i byxdelen. Midjebandet fick alltså styra in storlekarna på över och underdel och plagget växte fram kring midjedelen.

Gör om gör rätt!

Skulle jag göra den Mccall’s 7909 igen, så ska jag dock länga grendelen något. Nu känns det lite snävt på längden när man sitter ner. Blir också lite störd på det vita V:et som är precis vid rumpan. Jag skulle även minska urringningen, så att man slipper ha ett bandaeu-band under (var tvungen att snabbt svänga ihop en tub av en gul trikå).

Men annars är jag väldigt nöjd med min “clowndress” och kommer nog testa detta mönster igen.

Hej så länge!

Kielo wrap dress

Jag ligger lite efter med blogginläggen mot den takt det har producerats plagg.

För några helger sedan var jag på maskeradfest hos en väninna i Blekinge och temat var Disney.

Ett bra tillfälle att få användning av tidigare sydda X-dress från Sewera Fashion!

Fast nu med lite andra accessoarer, så att säga. Inklusive inklistrade ögonbryn a la dragqueen (krävdes lite youtube-studier).

I present fick hon en Kielo Wrap dress sydd i en petrolfärgad viskostrikå från tyg.se. Jag var lite nervös att den skulle bli lite för stor på henne, trots att jag sydde den minsta storleken, men den satt riktigt bra!

Dessutom en lyckoträff att hennes klänning matchade hennes nya sovrum (hade ingen aning om färgvalet).

Jag fick göra ett moment på nya JUKI DX5 som tidigare orsakat mycket irritation på min Husqvarna Emerald. På Husqvarnan har jag varit tvungen att lyfta pressarfoten var och varannan centimeter för att foten puttar tyget framför sig, oavsett inställning på maskinen. JUKIn däremot, bara suger in tyget utan problem.

Älskar också den genomskinliga pressarfoten, där man har full överblick samt kan använda medarna som en guide till kantstickningar. Funkar inte filmen här, så finns den även på mitt Instagram, här:

https://www.instagram.com/p/BylVGAhIaFI/?igshid=e1h596nusy3v

Doris Blå Znok Design

Jag fick äran att inspirationssy i detta tyg, Doris Blå från Znok Design (designer Johanna Ahlard). Jag blev inspirerad av vågorna och den blå färgen och gjorde därför lite marina detaljer i krage, manschetter och kjolbård.

 Mönstret jag använt, är den gamla trotjänaren Autumn Peplum Spinoff från Sewing Heart Design. Efter att ha gjort lite ytterligare mönsterändringar så har jag nu det ännu mer perfekta mönstret. Från originalmönstret har jag förlängt överdelen 10 cm och graderat in midja och kjoldel en storlek. Originalmönstret tycker jag svänger ut för fort och gör att jag ser gravid ut. Nu hamnar midjelinjen där min egna midja är, och klänningen följer kroppen istället för att svänga ut.

För manschetterna har jag bandkantat och rundat av en rektangel och lagt dem omlott.

För kjolbården fungerade det inte att använda bandkantaren eftersom den bara drog ihop tyget. Jag försökte pressa, men det blev sprätt och manuellt kantband istället (overlocka räta mot räta och sy raksöm från rätan).

För att göra halsringningen ritade jag av mönsterdelarna direkt på dockan. Sedan använde jag samma mönsterdel för att klippa bort från framstycket. Utifrån detta mönster klippte jag ut i blått tyg, lade till sömsmån vid axlarna. Den högra och lite kortare delen, förlängde jag så att den kunde gå omlott under den långa. Jag kantade ovansidan för varje del för sig.  Lade ihop dem omlott och sydde en hjälpsöm. Overlockade sedan fast de båda delarna i framstycket. Bakstycket är kantat för sig.

Det blev lite buckligt och inte riktigt som jag hade i mitt huvud, så nästa gång så blir det nog manuellt kantband här också.

Jag var väldigt noga med mönsterpassningen vid tillklippningen. Jag fick det att stämma överallt. Det är jag väldigt nöjd med! Det syns inte att klänningen är delad mellan liv och kjol.

Tania Culottes

Sedan min trench har jag fått mersmak att sy mer skräddade plagg och inte bara klänningar i trikå. Helt plötsligt börjar min dignade hög med Burda Style tidningar bli intressanta och projekt som tidigare verkat svåra, känns helt görbara.

Culotter är lite av ett plagg som jag tycker är så snyggt på andra, men när jag själv provat så ser jag mest bara boxig ut. När jag såg Tania Culottes skymta förbi på Instagram så tänkte jag om lite. Hög midja, fickor och mycket vidd är ungefär det snitt jag brukar vilja ha på kjolar, så varför inte prova?

Jag ville ha ett tyg med fall och gärna åt kostymbyxehållet. Eftersom jag inte har någon aning om vad ett sådant tyg kan tänkas heta, så fick jag åka till Stoff och Stil för att klämma och känna. Valet föll på en crepad viskosmix med lite stretch.

Hela tre meter gick åt! Och det är härlig vidd i benen.

Dragkedja i sidan med dolt blixtlås. Det gick faktiskt bra, utan svordomar.

Mönstret har bra beskrivning med bilder.

Jag utgick från midjemåttet i storlekstabellen, men tog ändå in i midjan cirka 4 cm, dvs nöp in 1 cm i varje sida. Trots att midjan är förstärkt med Vliseline, så vill jag inte att byxorna hamnar för lågt när de använts en tid. Det är mycket tyngd av detta tyg, som ska bäras om av den arma midjelinningen!

Ett mycket användbart plagg, som en en bra bas i garderoben. Fint med ballerinas eller träskor till. Här har jag stoppat in en Karin blus i mönster från Modelli, tyget från Jofotex.

Mönstret till Tania culottes hittar du här: https://megannielsen.com/products/tania-culottes-sewing-pattern

Karin knytblus https://modelli.se/produkt/karin-knytblus-tunika-klanning/

Luzerne Trench Coat

Nu har jag haft min färdiga kappa varje dag i över två veckor. Jag har därmed övergått från att undra om personer på bussen lägger märke till mina tjusiga kantstickningar, till att inte ens tänka på att jag har den på mig. Jag tycker fortfarande att den är fantastiskt, men jag hänger inte lika mödosamt upp den på en galge och knytskärpet har fått sig en och annan vobblande åktur utanför bildörren.

Den värsta sy-hybrisen har alltså gått över, men bara lite, för nu får jag ju skriva lite om mitt mest tidskrävande projekt hittills. Det var tre veckors total sybubbla, då jag andats och drömt trenchcoat på all min lediga tid mellan heltidsjobb och två barn. Jag har varit sur och tvär och bara velat få den klar.

Det är första gången jag sytt en ståkrage, skodda knapphål, gjort skråband från scratch med kantbandsvikare, anpassat mönster till smal rygg. Många hinder på vägen, men med hjälp av youtube och beskrivningen så gick det. Beskrivningen till mönstret har pedagogiska bilder och logisk ordning på allt. Inte ofta man vill göra som beskrivningen lyder, men här följde jag den slaviskt till punkt och pricka (iaf trodde jag det, vilket jag kommer tillbaka till).

Jag kan verkligen rekommendera detta mönster, även för en nybörjare. Det är dock ett måste att sy upp en toile först och prova med en lite tjockare tröja under. Det är svårt att nypa in och ändra passformen i efterhand, eftersom man gör toppstickningar och kantband efter varje söm. Några andra som sytt upp den här (mönstret är från 2016), tyckte att axellinjen var lite för långt ut. Efter att den första personen hade nämnt detta om sin Luzerne, så såg jag detta på alla uppsydda exemplar.  Självklart var det också det jag hade ögonen på när jag provade min första toile och det gick inte att släppa det. En ”narrow back adjustment” var tvungen att göras!

Efter lite research på Youtube såg det ju jätteenkelt ut. Däremot inte lika lätt att föra över teorin till praktiken.  Oket i ryggen ställde till det en hel del. Jag gjorde istället det enklast möjliga och provade att bara dra en linje från axel och rakt ner. Vips, så hade jag trollat bort 1 cm från bakstycket. Axel och rygg satt därmed bättre. Bakstyckets axel blev 1 cm kortare än framstyckets. Jag mätte det nya ärmstreckets sträcka och konstaterade att det var exakt lika långt som originalet. Jag tänkte därför att det inte gjorde så mycket och att jag inte behövde rita om formen på ärmkullen.

Axeln flyttades in 1 cm

Kappan är ofodrad, men har klädda sömsmåner med kantband. Jag gjorde egna skråband och för jackan krävs 11 meter. Jag gjorde kantbanden från scratch och även där kom youtube in i bilden.

Det var inte svårt att klä sömsmånerna, men tidsödande. Ska man dock göra det perfekt (vilket jag inte gjorde) så vill man ju ha minimalt av vanliga sömsmånen synlig och sticka ner kantbandet i diket från framsidan. Det gjorde inte jag, men det blev rätt bra ändå.

Kantband överallt

Här hade det nog hjälpt med en pressarfot för kantband. Nästa gång ska jag testa att köra i den vanliga kantbandaren för trikå, jag har sett att det ska fungera. Otroligt smart att man får snilleblixt först efter att ha tragglat 11 meter söm gånger två!

Som sytok så blir man ju nästan mer glad åt insidan än utsidan, eller hur? De som har gett mig en komplimang för min trenchcoat har fått se mig ivrigt knäppa upp knapparna och slängt upp den som en blottare.

Jag lade till fodertyget på fickans insida. Jag ville nämligen inte att vliselinet skulle skymta fram om fickan fladdrar upp. Inte så stor chans att någon sticker in huvudet på insidan av min jacka, men ni hajar! En enkel sak att lägga till utifall att någon skulle få andan på. Som ni ser på bilden ovan så har fickan vridit sig ut lite. Bra val alltså!

Baksidan av fickan på insidan av kappan, kanske någon som ser, man vet aldrig.
Insida av fickan från utsidan av kappan, ser iallafall jag uppifrån och det gör mig glad.

Jag utgick ifrån storleken över bysten och gjorde därefter följande justeringar:
– Smalnad rygg
-Minskad midja
-2 storlekar upp över rumpan (graderingen är enkelt löst med hjälp av vecken på kjoldelen.
-förlängd kjol

Tyget jag använt är en bomulls twill, som är köpt på Stoff och Stil. Det är inte jättetjockt och heller inte jättetunt, ungefär som en tjockare chinos-bralla. (inte en jättebra definition om ni själva ska gå dit och handla detta tyg, sorry).

Investerade i en sådan här släde för att göra toppstickningarna och pivot vid kragen. Hur har jag klarat mig utan den innan? Kostade cirka 30 kr.

Ändringar jag skulle vilja göra nästa gång: Fodra ärmarna och okdelen  med något sliskigt tyg så att kappan glider på enklare. Jag skulle också göra insnitt i kjoldelen bak istället för lagda veck, blir lite ankstjärt på min stora bakdel när vecken fladdrar upp ibland (noterat i skyltfönster).

Jo! Det en sak som jag ägnade alldeles för mycket onödig tid åt var ärmarna. Jag tog för givet att ärmarnas sömmar skulle möta kappans sidosöm. Jag försökte flera gånger att få in allt tyg mellan alla stämpunkter, men det gick bara inte. Då började svordomarna ryka och jag bannade mig själv att jag tagit en genväg och inte ändrat ärmkullen vid min hemmasnickrade “narrow back adjustment”. Jag tråcklade och strök, sprättade flera gånger. Det gick till slut, men hela ärmen såg vriden ut. Av en slump såg jag på en köpejacka och då trillade poletten ned. Lite kritik till mönsterskaparen där, att de skulle ritat en ett stämhack istället för en ring någon centimeter in på mönstret. Eller det kanske jag som är puckad. Så här ska det alltså se ut.

Sömmarna ska alltså inte mötas, konstigt va?

Nu en bildbomb på en välanvänd och ostruken Luzerne trench coat.

Luzerne Trench coat mönster hittar ni på Deers and Does